Debattartikel: Gruva i Gállok hotar människor och natur

På NSD Debatt lördag den 19:e mars skriver Naturskyddsföreningen i Jokkmokk:

Gruva i Gállok hotar människor och natur 

Regeringens beslut om gruva i Gállok kan nu komma vilken vecka som helst. Naturskyddsföreningen i Jokkmokk uppmanar regeringen att respektera samernas markrättigheter som urfolk och därmed avslå Beowulf minings ansökan. En gruva i Gállok är inte förenlig med folkrätten. Berörda samebyar och samiska organisationer har klart och tydligt sagt nej utifrån de oåterkalleliga skador på renskötseln en gruva skulle innebära.

Vi vill också poängtera att ansökan bör avslås enligt tillämpningen av miljöbalkens 3 och 4 kap. När två riksintressen står emot varandra ska företräde ges åt den markanvändning som främjar en långsiktig hushållning (miljöbalken, 3 kap. 10 §). Länsstyrelsen i Norrbotten har tidigare slagit fast att renskötselns långsiktigt hållbara nyttjande av markerna går före gruvbolagets kortsiktiga ekonomiska intressen.

Enligt Beowulf minings planer skulle vad som idag är ett landskap av skog, myrar, sjöar och kulturlämningar omvandlas till en gruvanläggning på 2000 ha. Förutom dessa oersättliga förluster ser vi med stor oro på de risker för miljön en gruva skulle innebära för ett område vida större än själva anläggningen. Unesco har tidigare påtalat att påverkan på världsarvet Laponia kan bli mycket stor. Renbetet gynnar också fjällens och lavtallskogens arter. Om renbetet uteblir hotas dessa värden. Transporter kommer att ske utefter befintlig infrastruktur och i värsta fall på nybyggda vägar rakt igenom det internationellt uppmärksammade naturreservatet Jielkká Rijmagåbbå. Tungmetaller som följer med damning både från transporter och själva industriområdet sprids med vindarna. Vid högflöden beräknar bolaget att vatten läcker från anläggningen. Vart och hur det förorenade läckande vattnet sprider sig med Unna Julevädno (Lilla Lule älv) är inte undersökt.

Socialdemokraterna menar att nyindustrialisering driver den gröna omställningen och att det därför måste bli lättare att öppna nya gruvor. Att underlätta för att öppna nya gruvor menar vi tvärtom driver på den globala uppvärmningen. Varje ny gruva minskar incitamenten att jobba med resurseffektivisering, återbruk och återvinning av mineral. Övergången till förnybara energikällor och teknikskiften måste ske inom ramarna för planetens bärkraftighet och utifrån principer om mänskliga rättigheter och global rättvisa.

Vi vill se en långsiktigt hållbar mineralförsörjning där behovet av nybrytning av mineral minimeras. En mineralhierarki bör tillämpas där de första stegen är

A. Minimera efterfrågan på metaller och andra mineral

B. Återbruka produkter och komponenter

C. Återvinn redan brutna material

D. Tillämpa alternativa metoder för utvinning

Som ett sista steg kan nybrytning ske förutsatt att samma syfte inte kan uppnås med mindre ingripande metoder. Det finns en stor potential att minska behovet av stål globalt. Enligt scenarion som International Energy Agency har tagit fram i linje med Parisavtalet så finns det potential att minska det totala globala behovet av stål med 24 – 40 % till år 2060 med hjälp av effektivare materialanvändning och teknikskiften.

Sverige har inget moraliskt ansvar att öppna nya gruvor. Regeringens moraliska ansvar är att inte acceptera intrång på samiska traditionella marker och att arbeta för en långsiktigt hållbart nyttjande av såväl redan brutna mineralresurser som andra naturresurser.

Naturskyddsföreningen i Jokkmokk

Ida Jansson
Greta Blind
Silva Herrmann
Nina Nordvall Vahlberg
Lotta Silfver
Ann-Marie Smeds

Dela

Kommentera

One thought on “Debattartikel: Gruva i Gállok hotar människor och natur

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.