Den nedlagda gruvan i Schefferville. © Matti & Keti | CC BY-CA 4.0.

Under det senaste året har Jokkmokk Iron Mines AB löpande publicerat annonser i Jokkmokk gratistidning för att marknadsföra sina planer på en gruva i Gállok. Bland annat har annonserna innehållet missvisande bilder av natursköna motiv. Vi ser ett behov att komplettera med senaste status gällande bland annat Unescos hållning om världsarvet Laponia och bolagets finansiella situation. Idag publicerar vi därför också en artikel i gratistidningen där vi uppmanar bolaget att följa Unescos krav.

I juli riktade Unescos världsarvskommitté skarp kritik mot gruvplanerna i Gállok. Bland annat uppmanade Unesco staten att inte ge något miljötillstånd på grund av de oåterkalleliga skador en gruva skulle innebära på världsarvet. Unesco poängterade att bolagets föreslagna åtgärder inte är tillräckliga för att motverka de betydande negativa effekterna från en gruva. Världsarvskommitténs beslut utgår från de rekommendationer som är presenterade i Unescos rapport från platsbesöket till Laponia 2024.

Vi anser att gruvan är ett hot mot världsarvet och delar Unescos oro. Om bolagets planer på en gruva blir verklighet finns det en stor risk att Laponia kommer att förlora sin status som världsarv. Detta skulle få omfattande konsekvenser, inte minst riskerar kommunen att drabbas hårt ekonomiskt.

Vidare begär Unesco att Sverige tar fram en miljökonsekvensbedömning för världsarvet som även inkluderar de kumulativa effekterna från övriga pågående planer på industrietableringar. Sverige måste redovisa dessa bedömningar innan några beslut fattas som rör de pågående planerna.

Sverige är ålagda att svara på hur de kommer implementera Unescos beslut senast den 1 februari 2026. Regeringen har delegerat ansvar för världsarvskonventionen och dess tillämpning i Sverige till Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket.

Bolaget försöker nu påverka behandlingen av ärendet. Ett dokument stämplat som ”confidential and private” har skickats till ansvarig myndighet. Vi har tagit del av bolagets svar till ansvarig myndighet och kan konstatera att de anmärker på små detaljer utan att bemöta Unescos övergripande budskap. Vi saknar ett resonemang för deras påstående att rapportens ”slutsatser [är] grundade på ofullständig och felaktig information” (bolagets annons i Jokkmokk gratistidning vecka 34, 2025).

Inte bara en gruva

Samtidigt som bolaget säger sig respektera världsarvet så vet vi att de sedan tidigare haft långtgående planer på ytterligare gruvverksamhet både inom och i anslutning till Laponia. Bland annat har bolaget prospekterat efter uran cirka 10 km från världsarvets gränser och tagit fram en konceptstudie för en titangruva med tillhörande avfallsanläggningar inne i själva Laponia (se kartan nedan).

I kommunikation till sina investerare i maj 2025 uppger bolaget att de bedömer att fyndigheter söder om den nuvarande bearbetningskoncessionen kan förlänga verksamheten med ytterligare några år. Även i idéstudien som bolaget presenterade i januari 2023 poängteras att den tilltänkta gruvan förväntas expandera för utvinning av de identifierade fyndigheterna söder om den nuvarande bearbetningskoncession. Här nämns bland annat exploatering av en potentiell fyndighet av järn, Ågåsjiegge, som ligger mitt inne i naturreservatet Jielkka-Rijmagåbbå. Uppenbarligen slutar inte planerna vid bara en gruva. Drömmer de fortfarande om ett ”mining district” i vår kommun?

Beowulf Mining och deras dotterbolag Jokkmokk Iron Mines AB:s undersökningstillstånd i kommunen.
© Lantmäteriet, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning, 2025.

Vi ser en tydlig skillnad mellan hur bolaget kommunicerar med sina investerare jämfört med vad vi fått läsa i bolagets annonser till det lokala samhället. Hur går bolagets planer på att öppna fler gruvor ihop med deras kommunikation till lokalsamhället om minimerad och begränsad miljöpåverkan?

Kapital saknas

I förra numret av gratistidningen framkommer att bolaget inte kan slutföra sin tillståndsansökan utan kompletterande finansiering. Årsredovisningarna visar också att bolaget har svårt att locka till sig kapital. I de tre senaste revisionsberättelserna står skrivet att bristen på kapital kan leda till ”betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet”.

Hur ska bolaget kunna lämna de garantier på ekonomisk säkerhet som krävs för bland annat efterbehandling i tillståndsprövningen utan likvida medel? Med tanke på att bolaget har svårt att locka investerare och inte har råd att fortsätta sina planer utan ytterligare externt kapital, kan man undra i vilket skick de kommer att lämna platsen vid en eventuell konkurs i fall de skulle påbörja sina planer.

Avvattning och omlastning i Vaikijaur

Bolaget planerar att transportera en slurry med järnmalm via en pipeline till en omlastningscentral utanför Vaikijaur. Där vill de bygga en avvattningsanläggning för slurryn. Vi ser stora risker kopplat till omlastningscentralen. Vad händer när slurryn läcker ut? Kan bolaget garantera att ingen damning sker från omlastningscentralen?

Ingen tidplan

När vi har varit i kontakt med bolaget har de inte kunnat svara på när i tiden de planerar lämna in sin tillståndsansökan. Inga närboendemöten har skett sedan i våras och bolagets egen tidplan har tyst löpt ut för länge sedan. Osäkerheten sliter på samhället.

Fynd av den hotade och fridlysta orkidén knärot inom bolagets så kallade Kallak Iron Ore Project (KIOP).
© Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning och Artdatabanken, 2025.

Bolaget har hittills inte publicerat någon genomförbarhetsstudie där de redovisar några mineralreserver. Mineralreserver är den ekonomiskt lönsamma delen av en känd eller indikerad mineraltillgång. Till mineraltillgångar räknas mineral med sådan kvalité att det eventuellt kan nyttjas för ekonomisk vinning. Bolaget har därmed inte kunnat visa att det är motiverat att bryta någon malm. De har uppgett att de behöver utföra ytterligare provborrningar för att kunna slutföra sin genomförbarhetsstudie, något de enligt uppgift dock avvaktar med.

Vi uppmanar Jokkmokk Iron Mines AB att följa Unescos krav och skyndsamt lägga ned sina planer på en gruva i Gállok. Vi tror på en framtid i Jokkmokk utan en gruva. Vi vill se näringar som bygger på ett hållbart nyttjande av de gemensamma naturresurserna och som visar respekt för dagens och framtida generationer.

Naturskyddsföreningen i Jokkmokk