Gruvhot i Laponia

Laponia, historik
I december 1996 utnämnde UNESCO, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Laponia i Jokkmokk och Gällivares kommuner till världsarv. Laponia blev ett så kallat mixat världsarv där naturvärdena i de stora nationalparkerna och naturreservaten jämställdes med den samiska renskötarkulturen. En kultur som varit verksam i området i hundratals år, som är unik i den Europeiska unionen, där samerna för övrigt också är det enda erkända urfolket.

Hot mot renskötseln
Eftersom en av grunderna till världsarvet är renen och renskötseln, skulle en gruva i Gállok påverka världsarvet negativt, då det är samma renar som betar i Laponia om sommaren, som behöver betesmarkerna i bland annat Gállok om vintern. Delar av renskötseln i området skulle tvingas att helt upphöra, eftersom flyttvägar blir avskurna av exploateringen och att vinterbetet till stor del förstörs.
Vinterbetet är renens flaskhals. Den numera oerhört höga avverkningstakt som råder inom skogsbruket, har en stor påverkan på renens möjligheter till att på naturlig väg kunna beta marklavar om vintrarna. Om renskötarna dessutom måste tvingas till att anpassa sig till gruvor, blir läget ohållbart.
Det är lätt att ta till sig, vackert och fint att se renarna beta på sommarens grönskande fjällsidor i Sarek och Badjelánnda, men svårare att förstå att samma renar på vintern är beroende av fri passage förbi Gállok och ett gruvfritt vinterbetesland för att överleva.

Jokkmokk Mining District
I det dagbrott som planeras i Gállok fem mil väster om Jokkmokk är järnmalm tänkt utvinnas. Hela exploateringen med sandmagasin, deponier för sprängsten, tillfartsvägar och byggnader, med mera, kommer uppta en yta av cirka 1 500 hektar. Gallok kommer dock sannolikt inte att bli ensam gruva i Jokkmokk. Industrin planerar för att utveckla ett Jokkmokk Mining District, med ett flertal gruvor där koppar, bly, torium, sällsynta jordartsmetaller, med mera, planeras att brytas. Om Gállok blir verklighet, med förstärkta bilvägar och järnvägar, kommer självklart gruvindustrins planer för ett ”Mining District” att underlättas och ju mer gruvnäring i renarnas vinterbetesland, desto mer äventyras Laponias världsarvsstatus, eftersom graden av ökad exploatering i motsvarande grad minskar möjligheterna att bedriva renskötsel.

Hot mot turismen
Om järnmalmen blir transporterad på lastbil, blir frekvensen av lastbilar på väg 805 mellan Vaikijaur och Kvikkjokk en bil var 90 sekund, enligt näringens egna
beräkningar. Denna mängd tung trafik kommer att hämma turismen till bland annat Laponia, eftersom två av startpunkterna för besök i världsarvet finns i Kvikkjokk och vid Sitoälven, nordost om Tjåmotis. Lägg där till all den trafik som de andra planerade gruvorna kommer att bidra till. Dessutom blir trafiksäkerheten allvarligt försämrad. Likaså kommer antalet påkörda renar och älgar dramatiskt att öka. Redan idag finns det turistiska aktiviteter som går ut på att fara längs Kvikkjokksvägen för att skåda älg, ren och annat vilt. Att det är svårt bedriva sådan verksamhet i ett myller av malm- (och timmer) transporter och fler renkadaver som kantar vägarna är en uppenbar följd av den ökade trafiken. Om gruvan/gruvorna blir verklighet är risken stor att laponiaturismen kommer att hitta andra resmål.

Direkta hot från mineralprospektörer
Bergsstaten har i kraft av den Minerallag som myndigheten använder som allenarådande rättesnöre, allt sedan 1996 när Laponia bildades, beviljat minst fjorton undersökningstillstånd där olika prospekteringsföretag fått tillstånd att provborra efter koppar, guld, silver, titan och järnmalm inne i världsarvet. Att gruvdrift idag förbereds inne i Laponia ser vi med stor oro på.Nuvarande status
Idag har Boliden Mineral AB två pågående tillstånd i världsarvet och LKAB ett. Se listan nedan, där de aktuella tillstånden är fetade. Företag kan idag alltså kryssa fram med skogstraktorer, borriggar och fyrhjulingar i världsarvets urskogar, med avverkade träd, olje- och kaxspill, samt körskador som följd. Medan staten är aktör i ett världsarv med ena handen, gynnar man mineralindustrin med den andra. Att detta ser illa ut inför FN-organet UNESCO är givet och skulle i förlängningen kunna leda till att UNESCO lyfter bort Laponias status som världsarv. Den svenska staten var på 1990-talet oerhört angelägen om att UNESCO skulle inrätta Laponia som världsarv samtidigt som staten önskade att så många gruvor som möjligt startas. Att båda de målen inte kan uppfyllas i eller i anslutning till laponiaområdet torde stå klart för var och en.

Undersökningstillstånd inne i världsarvet efter att Laponia bildades 1996
Cirka 15 kilometer norr om Kvikkjokk i Jokkmokks kommun, i södra delen av Laponia
(1 område):

Ruotevare nr 1
Mineral: titan
Ägare: Jokkmokk Iron Mines
Area: 850 ha
Giltighet: 2006-03-21 till 2013-05-17

Nordöstra delen av Laponia, Gällivare kommun, inne i Laponia (Sjávnjá naturreservat)
(minst 13 områden):

Nipporiskirka
Mineral: koppar
Ägare: inte uppgiven på Bergsstatens hemsida Areal: 3553 ha
Giltighet: 1999-05-26 till 2000-03-09

Mákkak nr 1
Mineral: koppar
Ägare: inte uppgiven på Bergsstatens hemsida Areal: 3681 ha
Giltighet: 1999-08-26 till 2000-03-09

Norrbotten nr 142
Mineral: guld
Ägare: Lundin Mining Exploration AB
Areal: 3245 ha
Giltighet: 2003-03-12 till 2006-03-12

Patovare nr 100
Mineral: koppar
Ägare: North Atlant. Nat. Res. AB
Areal: 1480 ha
Giltighet: 2000-08-29 till 2003-08-29

Pattok nr 2
Mineral: koppar
Ägare: Nordic Iron Ore AB
Areal: 1765 ha
Giltighet: 2006-05-12 till 2010-01-08

Pattok
Mineral: koppar
Ägare: Equinox Resources N.L. Australia filial Areal: 1765 ha
Giltighet: 1999-03-10 till 2000-04-03

Påstape nr 100
Mineral: koppar
Ägare: North Atlant. Nat. Res. AB
Areal: 5475 ha
Giltighet: 2000-08-30 till 2003-08-30

Fjällåsen nr 2 – PÅGÅENDE!
Mineral: järn
Ägare: Luossavaara-Kirunavaara AB
Areal: 6391 ha
Giltighet: 2011-06-15 till 2017-06-15

Låpesj-jaure nr 100
Mineral: koppar
Ägare: North Atlantic Natural Resources AB
Areal: 3610
Giltighet: 2000-10-20 till 2003-10-20

Fjällåsen nr 1001 – PÅGÅENDE!
Mineral: koppar, guld, silver
Ägare: Boliden Mineral AB
Areal: 12053 ha
Giltighet: 2014-12-16 till 2017-12-16

Kassajaure nr 1
Mineral: koppar
Ägare: Rio Tinto Mining and Exploration Limited, England, Svensk filial Areal: 647 ha
Giltighet: 1999-08-09 till 2001-08-09

Risbäck nr 1001 – PÅGÅENDE! 
Mineral: koppar, guld, silver
Ägare: Boliden Mineral AB
Area: 8143 ha
Giltighet: 2015-01-21 till 2018-01-21

Kaskavaara nr 1
Mineral: koppar
Ägare: Rio Tinto Mining and Exploration Limited, England, Svensk filial Areal: 5606 ha
Giltighet: 2003-08-28 till 2004-05-29

Källa: Bergsstatens hemsida

Randijaur den 2 mars 2017

Tor L. Tuorda, talesperson och grundare av nätverket Gruvfritt Jokkmokk, styrelseledamot i Naturskyddsföreningens jokkmokkskrets

Medlemsblad vinter 2016/2017

Medlemsblad vinter 2016/2017

Medlemsblad som PDF: snf_medlemsblad 2016-2017

 

Onsdag den 23 november

Inspirationskväll

Är du nyfiken på att höra mer om vad Naturskyddsföreningen pysslar med i Jokkmokk? Vill du göra en insats för skog, vatten och fjäll och vill hitta andra likasinnade? Grubblar du på hur vi kan lösa dagens miljöproblem? Kom och fika och umgås! Vi berättar kort om vad vi gör i Naturskyddsföreningen och spånar tillsammans på nya idéer. Medlem som icke-medlem i Naturskyddsföreningen, alla är välkomna! Samling 19:00 på Bokenskolan. Välkomna!

Onsdag den 14 december

NATURÅRET

Välkommen att dela med dig av årets naturupplevelser. Säkert har du sett någon spännande fågel, fjäril eller svamp eller vill dela med dig från kanotturen eller fjällvandringen? Den som vill visa bilder meddelar Mats Karström innan. Naturskyddsföreningen bjuder på fika.
Vi samlas på Bokenskolan 19.00.

Söndag den 8 januari

Fågelmatningstävling

Vi samlas hos Sonja Kuoljok på Getbergsgatan 7 A i Jokkmokk och hos Mats Karström i Vuollerim 10.00 för att studera fågellivet på några av samhällets fågelbord. I år sker tävlingen för 14:e gången. Ställ upp för ditt favoritlag och kämpa för det vackra vandringspriset med en snidad talgoxe av Kjell Wågberg.

Söndag den 15 januari

Kampen för skogarna i Jokkmokk

Lars-Ture Lindholm och Mats Karström ger en tillbakablick av arbetet med att skydda skogarna i Jokkmokks omgivningar. Presentationen avslutas med en gemensam diskussion. Arrangemanget är ett samarbete med Jokkmokks frikyrka. Välkommen till Jokkmokks frikyrka klockan 18:00.

Onsdag den 1 mars

Slåtterfest och årsmöte

Vi firar med bildkavalkad och gofika att kretsen haft slåtter sammanlagt 69 gånger i Aktse och Persbacka. Den som har gamla slåtterbilder meddelar Mats Karström innan. Efter firandet delar vi ut Steget Föres urskogsstipendium 2017 till en välförtjänt skogskämpe. Vi avslutar kvällen med årsmöte.
Samling 19.00 på Bokenskolan.

Facebook

Nu finns Naturskyddsföreningen Jokkmokk som en grupp på Facebook. Välkommen!

Andra öppna grupper är Gruvfritt Jokkmokk och Fågelskådning i Jokkmokks kommun

Redaktör för detta blad: Gun-Mari Engfors

 

OVANLIGA DJUR OCH VÄXTER 2016

Av vinterfåglar kan nämnas den slaguggla som sågs på Lommen i Jokkmokk i februari. Samma tid sågs nötkråka i Vuollerim.

En rekordtidig tofsvipa i Klubbudden den 28 mars var kommunens första marsobservation. Naturskyddsföreningens vårskådarturer var uppskattade även i år. I Vuollerim sågs bl a lappuggla och pilgrimsfalk. Andra vuollerimobservationer under våren var stenknäckar, sjungande hämpling, 42 kajor och fjällpipare.

Även i år bjöd Luspebryggan på ovanliga fåglar, bl a två vackert utfärgade kustsnäppor, kustlabb och sjungande dvärgsparv.

En brun kärrhökhane sågs i Puortnak i maj. I början på sommaren hördes en konstig sångare i Vuollerim. Sångaren visade sig vara en svarthätta.

Tajgasångare sågs i september både i Luvos och Saltoluokta. Under hösten gjordes flera rekordsena fågelobservationer i Vuollerim. Nämnas kan en blåhake på gödselstacken hos Öbergs och en ung törnskata. Törnskatan gladde många Vuollerimskådare. Det var mycket sena sjöfåglar under höst och början på vintern, bl a rekordmånga bergänder i Abborrsundet.

Även i vinter har vi skogsmatningar på Talvatisberget i Jokkmokk och Bomyrberget i Vuollerim. En skandinavisk nötväcka sågs på Talvatismatningen från mitten av oktober.

Under sommaren besöktes vi av två tyska vedgallfmyggforskare. De satte upp fällor för insektsfångst i flera Steget Före-skogar. Förhoppningen är att kunna hitta obeskrivna arter. Mats Svensson Pavval byggde en ljusfälla för insekter. Den provades under hösten både i Vuollerim och Jokkmokk. Flera av de nattfjärilar som fångades var inte tidigare påträffade här. En rekordsen nässelfjäril sågs i Vuollerim 28 oktober. Av kul svampfynd kan nämnas att bombmurkla upptäcktes på tre nya platser.

Vittryggig hackspett, islom, större turturduva, rosenstare, azurmes eller biätare tillhör de fåglar som borde kunna dyka upp under 2017. Upptäcker du någon av dessa arter så hör genast av dig till mig så får du en naturbok. Hör av dig till Mats Karström på 0976-10120. Du kan även skriva på Facebooksidan Fågelskådning i Jokkmokks kommun eller ringa Mats Svensson Pavval 070-4931502.

STEGET FÖRE

Steget föres skyddsarbete av unika Jokkmokkskogar har nu pågått i 30 år sedan gruppen bildades 1986. Idag används vår inventeringsmetodik av många myndigheter, skogsbolag och organisationer. Gruppen har fått 22 pris och utmärkelser under åren.

Vår förhoppning är att kunna knyta ihop säcken och avsluta skyddsarbetet av ett 150-tal skogar inom 5 år. Diskussioner om långsiktigt skydd förs med bl a SCA, Sveaskog, Vattenfall, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

Du som vill veta mer om vårt arbete eller kan tipsa om skogar med höga naturvärden är alltid välkommen att kontakta oss. Vill du stödja vårt arbete kan du sätta in ett bidrag på Steget Före Urskogsfonden, bankgiro 419-8032. Se gärna vår hemsida på nätet jokkmokk.naturskyddsforeningen.se. Vid frågor kontakta Sonja Kuoljok i Jokkmokk eller Mats Karström i Vuollerim.

Mats Karström och Sonja Kuoljok

Vice ordförande: Mats Karström

mats.karstrom@snf.se

0976-10120

Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att regeringen stoppar Vattenfalls brunkolsaffär

Deltagarna vid Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 i Norrköping antog på söndagen enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet och istället avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga.

Riksstämmans uttalande:

Inom kort fattar regeringen beslut om Vattenfalls kolkraft och kolgruvor i Tyskland ska säljas till den tjeckiska köparen EPH. Blir denna försäljning av fortsätter exploateringen av kolet vilket innebär över en miljard ton mer koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som hela Sverige släpper ut på omkring 20 år!

Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

Enligt en ny SIFO-undersökning vill 49 procent av svenskarna att regeringen ska stoppa affären, medan 27 procent vill sälja till EPH.Det är hög tid nu att regeringen lyssnar. Låt kolet stanna i marken och fira ytterligare en framgång med oss!

Kontakt:
Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen, 070 728 25 85
Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, Naturskyddsföreningen, 070 794 04 07

60 arter i Vuollerim på 24-timmar

Mats Karström rapporterar!

Bläsänder

REKORDARTAT FÅGELDYGN 2016

Lördagen 28 maj 2016 ordnades för 13-e året i rad en mycket lyckad 24-timmarsskådning från fågeltornet i Porsitjärn strax utanför Vuollerim.

Dagen till ära fick vi uppleva årets första riktiga högsommardag med en temperatur upp till 25° och inte ett enda moln under hela dygnet. Temperaturen var 2° som lägst. Tidigare år har vi noterat mellan 49 och 59 arter, med 58 arter så många som 4 gånger.

Även i år hade vi sällskap av sångsvanparet på bo precis nedanför tornet. Minst två koltrasthanar sjöng ihärdigt. Morkullorna drog flitigt och sidensvansar sågs under större delen av dygnet. Ingen riktigt oväntad art noterades. Bivråk, silvertärna, drillsnäppa, tornseglar och spillkråka kan nämnas.

Mats Svensson Pavval skådade mest ihärdigt och noterade sånglärka, vilken är både ny art för värnområdet ( art 145) och fågeldygnet ( art 97). Strax efteråt upptäckte han änspiplärka som också var ny för fågeldygnet ( art 98). Även Sonja Kuoljok noterade ängspiplärka på det följande passet.
Ingemar Pettersson, som deltog för första gången , lyckades upptäcka grå flugsnappare i ena torrtallen vid 21-tiden. Därmed passerade vi för första gången den magiska gränsen 60-arter. Mats Karström lyckades även upptäcka en flygande duvhök på sista passet, något som gjorde att resultatet blev det smått sensationella 62 arter.

Den bästa räkningen gjordes av de båda Matsarna 02.00-04.00 med 31 arter. Totalt deltog 11 personer i den lyckade räkningen, med Rüdiger Kasche från Visingsö som mest långväga besökare.

Middagen gästades av 9 personer. Ett stort tack till er alla.

Mats Karström

Länsstämman i Jokkmokk

Den 22-24 april höll Naturskyddsföreningen Norrbotten länsstämma på Ája i Jokkmokk med ett 50-tal deltagare.
Det var intensiva och roliga dagar med fågelskådning, spännande föredrag, samtal och god mat från Viddernas Hus.

Bli medlem, du behövs. Mer än någonsin!

Sonja Kuoljok ledde fredagens fågelskådning. Två havsörnar observerades.

Sonja Kuoljok ledde fredagens fågelskådning. Två havsörnar observerades.

Ulf Hägglund VD på Jokkmokks utvecklingsbolag Strukturum föreläser om naturen och kulturens potential för näringslivet i kommunen.

Ulf Hägglund VD på Jokkmokks utvecklingsbolag Strukturum föreläser om naturen och kulturens potential för näringslivet i kommunen.

Lars Ture Lindholm berättar om hur Ingvar Segerström 1969 bildade Naturskyddsföreningen i Jokkmokk och om den kamp som drevs för att skydda urskogar och älvar.

Lars Ture Lindholm berättar om hur Ingvar Segerström 1969 bildade Naturskyddsföreningen i Jokkmokk och om den kamp som drevs för att skydda urskogar och älvar.

Lars Ture visar hur Domänverket planerade att dra miltals med vägar in i det urskogsområde som SNF i Jokkmokk verkade för att skydda som Pärlälvens naturreservat. Lars Ture var den som såg vägmarkeringarna i terrängen och slog larm.

Lars Ture visar hur Domänverket planerade att dra miltals med vägar in i det urskogsområde som SNF i Jokkmokk senare verkade för att skydda som Pärlälvens naturreservat. Lars Ture var den som såg vägmarkeringarna i terrängen och som slog larm.

Lars Ture torgför sitt drömscenario om ett långsiktigt skydd av ett urskogskomplex.

Lars Ture torgför sitt drömscenario om ett långsiktigt skydd av ett urskogskomplex.

Lars Ture visar vad FN:s urfolksdeklaration säger om att bedriva militärövningar på urfolkets territorium. Sverige har inte ratificerat deklarationen, vilket möjliggör fortsatta vapentester över bland annat Pärlälvens naturreservat.

Lars Ture visar vad FN:s urfolksdeklaration säger om att bedriva militärövningar på urfolkets territorium. Sverige har inte ratificerat deklarationen, vilket möjliggör fortsatta vapentester över bland annat Pärlälvens naturreservat.

Lars Ture Lindholm, Isabella Katsimenis och Johanna Sandahl samtalar.

Lars Ture Lindholm, Isabella Katsimenis och Johanna Sandahl samtalar.

Johanna Sandahl, Lars Ture Lindholm och Isabella Katsimenis i samtal just innan Mats Karströms föredrag.

Johanna Sandahl, Lars Ture Lindholm och Isabella Katsimenis i samtal just innan Mats Karströms föredrag.

Mats Karström berättar om Steget Föres tillblivelse.

Mats Karström berättar om Steget Föres tillblivelse.

Mats berättar om värdepyramiden för granskogar. En revolutionerande metodik som han uppfunnit för att hitta och skydda gammelskogar. En metodik som blivit standard hos skogsbolag och myndigheter.

Mats berättar om värdepyramiden för granskogar. En revolutionerande metodik som han uppfunnit för att hitta och skydda gammelskogar. En metodik som blivit standard hos skogsbolag och myndigheter.

Mats beskriver sin värdepyramid som gäller för tallskogar.

Mats beskriver sin värdepyramid som gäller för tallskogar.

Mats berättar om de första 105 skogar som Steget Före lyckats skydda i Jokkmokks kommun.

Mats berättar om de första 105 skogarna som Steget Före lyckats skydda i Jokkmokks kommun.

Bokbord

Efter Mats föredrag berättade Tor L. Tuorda om kolonialismen som kom dundrande till Jokkmokk 1661 med silvergruvor i Badjelánnda och Sarek, samt händelserna i Gállok 2013, dagens situation med väntan på regeringsbeslut och så visade han en film om hotet mot Natura 2000-området Jelka-Rimakåbbå.

Mari-Ann Nutti från Sameslöjdstiftelsen höll föredrag om stiftelsen verksamhet och om att duodji, sameslöjden, använder material från naturen och att bland annat skinngarvning sker helt utan kemikalier. Mari-Ann Nutti berättade också om att duodji har funnits hos samerna i obruten följd i alla tider – något som är ovanligt bland urfolk – där mönster, material, former och färger bibehållit samma snitt. Hon fick också svara på en mängd frågor om samer generellt. Ett mycket uppskattat och välbehövligt föredrag.

Roger Rimpi från Samelandsresor berättade om sin turistiska verksamhet. Bland annat om att han var först ut med fyrtaktade skotrar och att han guidar besökarna där störningarna för renskötseln och djurlivet är som minst.

adunk
BoAnders Arvidsson
, styrelseledamot i Jokkmokks Naturskyddsförening, berättade under rubriken Varför det kan vara som det är om statens pågående arbete med en ny kommunallag i Sverige och att bland annat Svenskt näringsliv konstaterat att enskilda och organisationer är rättslösa, bortsett från ren laglighetsprövning, när en kommun väljer att inte följa lagen. Näringslivet kräver alltså lag och ordning även hos kommuner. Den här laglösheten är en grundläggande förklaringsmodell till att frågor kan stå stilla eller förbli obesvarade och att fenomenet får folk att till sist banka sitt huvud i väggen eller ge upp. BoAnders sa att Naturskyddsföreningen har att förhålla sig till detta i sitt arbete. BoAnders tog också upp riksmotionen han var undertecknare till och som ledde fram till att föreningen nu (2015) har en nationell mineralpolicy och har mineralfrågor som horisontellt mål i VRL och att riksstyrelsens uppgift är att verka för en lagändring som ger lokala näringar förstärkt påverkansrätt vid exploateringar. BoAnders skickade en passning till Johanna Sandahl som berörde mineralfrågan senare på dagen.

KjellÅke Aronsson, chef på Ájte fjäll- och samemuseum berättade om sin roll i bygden och att många lockas hit för att uppleva natur och kultur. Att Ájtte presenterar en gedigen historiskt bild från Sábme.

Mats Karström och Björn Mildh, giganter för skyddet av gammelskogar i Norrbottens län, samtalar med Isabella Katsimenis.

Mats Karström och Björn Mildh, två giganter när det gäller skydd av gammelskogar i Norrbottens län, samtalar med Isabella Katsimenis.

Isabella Katsimenis, ordförande för Naturskyddsföreningen Norrbotten.

Isabella Katsimenis, ordförande för Naturskyddsföreningen Norrbotten.

Lunch från Viddernas Hus.

Lunch från Viddernas Hus.

God vegetarisk paj serverades i Ájas foajé.

God vegetarisk paj serverades i Ájas foajé.

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen riks.

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen riks.

Johanna Sandahl föreläser om Naturskyddsföreningens policy i gruvfrågan.

Johanna Sandahl föreläser om Naturskyddsföreningens policy i gruvfrågan.

Johanna berättar om NSF:s gruvpolicy, bland annat att skärpa kraven på lämplighetsbedömning av aktörerna.

Johanna berättar om NSF:s gruvpolicy, bland annat att skärpa kraven på lämplighetsbedömning av aktörerna.

Johanna visar hur Naturskyddsföreningen inte vill att gruvor ska etableras i skyddad natur, att samernas kultur och renskötselsn behov ska respekteras, att markägarnas situation ska beaktas och att skyddet från gruvstörningar, samt vatten och vattentäkter ska stärkas.

Johanna visar Naturskyddsföreningen inställning om gruvor i skyddad natur, att samernas kultur och renskötselns behov ska respekteras, att markägarnas situation ska beaktas och att skyddet från gruvstörningar, samt vatten och vattentäkter ska förstärkas.

Johanna belyser avsaknaden av svar från regeringen på Riksrevisionens allvarliga kritik om statens gruvhantering.

Johanna belyser avsaknaden av svar från regeringen på Riksrevisionens allvarliga kritik om statens gruvhantering.

Länsstämma i Ája.

Länsstämma i Ája.

Urpo Taskinen får pris, en app, från länsordförandens hand.

Urpo Taskinen får en app som uppmuntran för sitt arbete som koordinator från länsordförandens hand.

Isabella med motiveringen för NSF:s naturvårdspris...

Isabella med motiveringen för NSF:s naturvårdspris…

...tilldelas Thomas Öberg :)

…som tilldelas Thomas Öberg 🙂

Thomas Öberg

Söndagen ägnades framför allt åt mer formella stämmorförhandlingar. Jokkmokks ombud Gun-Marie Engfors bläddrar i handlingarna.

Söndagen ägnades framför allt åt mer formella stämmorförhandlingar. Jokkmokks ombud Gun-Marie Engfors bläddrar i handlingarna.

Det är kul att vara med i Naturskyddsföreningen 🙂
Tack till styrelsen i Jokkmokk för att vi arrangerat denna lyckade stämmohelg. Speciellt tack till BoAnders Arvidsson som arrangerat det mesta under hela helgen, till Lars Thomsen och Ida Jansson för barnpassning, Annette Båmstedt, Lars Ture Lindholm och Gun-Marie Engfors för kökstjänst.

Bli medlem, du behövs!

Hälsningar Tor L. Tuorda, ledamot i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Jokkmokk.

 

 

Länsstämma i Jokkmokk!

Länk till Naturskyddsföreningen Norrbottens hemsida

Länsstämmohelgen 2016 blir i Jokkmokk och med tema om gröna jobb – vad naturen betyder och ger.
Jokkmokkskretsen har gjort en stämmohelg som illustrerar vad vi tillsammans gör, kan göra och vilken betydelse och nytta arbetet vi lägger i Naturskyddsföreningen har för oss själva och andra.
Arrangemanget på fredag och lördag är i samverkan med Studiefrämjandet i Norrbotten.

Plats: Ája, vid Ájtte – Svenskt fjäll och samemuseum i Jokkmokk. Nordvästra hörnet av byggnaderna. Lokalen heter Sparbankssalen.

anmal_till_lansstammohelg_2016
Anmäl dig nu!

Program (preliminärt)

Fredag 22 april 
16.00-18.00 Ája öppet för eftermiddags/kvällsfika. Registrering
19.00-20.30 Fågelutflykt med profiler från Jokkmokkstrakterna
20.00-22.00 Kvällsfika, öppen eld i logen, musik, samtal och umgänge på Hembygdsgården. Små aktiviteter. Tag med instrument, bok, bild och eller röst

Lördag 23 april  – heldag i Jokkmokk
09.00-09.06 Dagen öppnas med några få kloka och inspirerande ord från Jokkmokk
09.07-12.00 Jokkmokk i världen – tre generationers arbete. Föreläsare: Lars-Ture Lindholm, Mats Karström, Tor Tuorda, alla från Naturskyddsföreningen i Jokkmokk. Fikapaus vid lämplig tidpunkt
12.00-13.00 Vegetarisk lunchstund – Ája. Miniutställningar
13.00-14.00 Om naturens värde för slöjd, kultur, samhälle och entreprenörskap. Marianne Nutti, Sámi Duoddji, Sameslöjdstiftelsen
14.00-15.00 Tre på en timme:

  • Naturen är en nettoresurs för oss. Om naturens betydelse för företagande i Jokkmokksområdet. Lokala näringslivsbolaget Strukturum AB medverkar.
  • Varför det kan vara som det är. Om ansvar och juridisk verklighet i kommuner samt en fråga till riks om horisontella mineralmål. BoAnders Arvidsson Naturskyddsföreningen i Jokkmokk
  • Mångfald – natur, handel, människor och äkta historia. Ájtte museum som generator. Kjell-Åke Aronsson, museichef

15.00-15.30 Fruktstund, förfriskningar och fika. Miniutställningar
15.30-16.30 Hemlig gäst – erfarenheter av och samtal om naturen som handfast grund för besöksnäring, samisk tillvaro, entreprenörskap, arbetsgivare och livsmiljö i norr
16.30-17.30 Om nyttan med Naturskyddsföreningen för oss här i norr. Johanna Sandahl, ordförande i riksföreningen
18.00-19.30 Vegetarisk middagsstund – Ája. Miniutställningar
19.30-20.15 Jokkmokks Världsmusikorkester – låtar att tänka och dansa till
20.30-00.00 Får vi något gjort för vårt eget och naturens bästa? – självmodererat samtal och filmvisning. Tor Tuorda visar två korta filmer för att stimulera våra tankar. Frukt och dricka finns. Fri musik i hörn och korridorer

Söndag 24 april 
09.00-09.15 Välkomsttal och hälsningar, trivselskapande insatser
09.15-12.00 Länsstämma – länsförbundet. Fikapaus vid lämplig tidpunkt.
12.00-13.00 Vegetarisk lunchstund– Ája
13.00-15.00 Länsstämma fortsätter
Efter lunch möjlighet till guidad rundvandring på Ájtte museum. Anmälan. Kostnad 100 kr per person

Barnaktiviteter
Program kommer. Exempel: Öppen scen på Hembygdsgården! Öppen eld i skogen. Tävling och annat kul. Vid oväder finns lokalen i Ája, korridoren. Innemys. Helikoptern på Ájtte under lördagen.

Logi – alla bokar sitt eget boende
Jokkmokks Hembygdsförening erbjuder enkel massförläggning/övernattning på golv i logarna eller i bagarstugan på Hembygdsgården: ca 5 minuter till fots från konferenslokalen Ája. Logarna har inga sängar men är uppvärmda med elvärme. En av dem har öppen spis (mysfaktor & värme). Man ligger på trägolv; liggunderlag/madrass/renskinn tar man med sig och en varm sovsäck är att föredra även om det inte är kallt. Utedass. Hitta din plats på fredag kväll!
Lördag och söndag morgon finns möjlighet till dusch och bastu i badhuset just intill Ájtte. Önskar du denna logi markerar du det i anmälan.

För övrig logi hänvisas till
Skabram Stugby
STF vandrarhem i Jokkmokk
Hotel Jokkmokk
Hotell Akerlund
□ Det går även att kontakta Jokkmokks turistbyrå för mer information.

Resor
Buss rekommenderas för de flesta! Tiderna passar mycket bra för orter som Kiruna, Gällivare, Arvidsjaur, Piteå, Luleå. Något sämre för Kalix och Haparanda. Kolla detaljer via Länstrafiken, http://ltnbd.se/
Kommer du med bil så är ersättningen 18,50 kr/mil. Det förutsätter samåkning!
Parkeringar finns. Ställ bilen utanför lokalen eller efter norra sidan av Åsgatan. Platser finns även mellan Samernas Utbildningscentrum och högstadieskolan där även badhuset finns.

Deltagaravgift & betalning
Vuxen 300 kr. Ungdom 13-18 år 200 kr. Barn gratis.
I priset ingår program, mat, logi om du väljer masslogi och resor.
Betalning i samband med att du får bekräftelse på deltagandet.
Deltagande enbart på länsstämman på söndag kostar ingenting.

Uttal
I samiskan stavas vokalen a på två sätt. Ett á uttalas som svenska hatt och ett a uttalas som svenska hat. Det betyder att Ája uttalas med ett ljus a följt av ett mörkt. Ájtte inleds med ett ljust a. Dessutom finns ett litet knappt hörbart e efter j i Ájtte, liksom en liten paus. Samiska har betoning på första stavelsen i ord.

Miniutställningar
Natursnokarna. Långa skidor från Jokkmokk. Fina fåglar från Jokkmokk. Glassiga glas från Jokkmokk.

Information och anmälan
Har du frågor om programmet, ring eller maila BoAnders Arvidsson 070-624 65 78.
Anmälan gör du senast den 15 april helst via formuläret eller till koordinatorn.