Från medlemsblad höst 2014 – vinter 2015

Energiomställning och kärnkraftavveckling: Den tyska paradoxon

Kärnkraft är ett omdebatterat ämne, och både motståndare och förespråkare använder sig av Tyskland som exempel. Tyvärr förekommer det många faktafel i den debatten.

Exempel 1: Beslutet att avveckla kärnkraft i Tyskland efter Fukushima olyckan är förhastat!

Här glömmer man bort att avvecklingen beslutades redan året 2000 genom ett avtal mellan den röd-gröna regeringen och kraftbolagen samt en ändring i lagen. Som en följd stängdes 2 kärnkraftverk ner till 2005. De andra kärnkraftverken fick ytterligare några år på sig. Samtidigt beslutades ett stödsystem för att få en snabb tillväxt i förnyelsebar energiproduktion, som blev väldigt framgångsrikt. Efter valet 2010 bestämde den nya numera konservativa regeringen att ändra atomenergilagen genom att ge de sju atomkraftverk som var i drift före 1980 fick tillstånd för ytterligare åtta års verksamhet, de återstående tio kärnkraftverk ytterligare 14 år. Efter Tsunamin ändrade sig dock regeringen med Angela Merkel i spetsen och bestämde sig istället för att skynda på avvecklingen.

Exempel 2: I en debatt maj 2014 sa Jan Björklund ”Gör vi inte det (redaktör: tillåta att nya reaktorer byggs), vilket de rödgröna vill, då hamnar vi i samma sits som Tyskland – vi blir beroende av rysk gas. Och det är förödande.”

Givetvis upplever Tyskland för närvarande en paradox: andelen förnybar energiproduktion växer så det knakar (från 6% året 2000 till 27% året 2013 av den tyska elanvändning). Trots det ökar även växthusgasutsläppen. Men analysen visar tydligt, att detta sker inte på grund av den kärnkraftsavveckling. Den förnyelsebara energiproduktionen överkompenserar den minskade produktionen från kärnkraft, och så har elanvändningen minskat. Däremot har brun- och stenkol blivit så billigt, att den tränger undan den dyra men mer miljövänliga elproduktionen med gas. Eftersom kolkraftverk är svårt att reglera efter behov, producerar dem massor med el alla tider. Överskottet exporteras – 2013 var det 34 TWh export, ett nytt rekord. Svenska Vattenfall är ett av företagen som driver stora kolkraftverk i Tyskland. Problemet ligger i att det europeiska emissionscertifikatsystemet inte fungerar. Tanken var att begränsa mängden av utsläpp, men istället har man delat ut gratiscertifikat i stora mängder. Detta gör att kolkraftverk idag är väldigt lönsamt och att nästan ingen begränsning sker. Men beroendet av ryska gasen har inte ökat genom kärnkraftsavvecklingen.

/Silva Herrmann

---

Från medlemsbladet vår – sommar 2012

Om elcertifikat

En del av din elräkning består av elcertifikat. De pengarna ska hjälpa till att finansiera förnyelsebar elenergi. Det går till så att varje nytt kraftverk som producerar 1 MWh förnyelsebar elenergi får 1 elcertifikat. Elleverantörer tvingas köpa elcertifikat proportionerligt till hur mycket de levererar, och bakar in det på konsumenternas räkningar¹. Sedan starten 2003 har det mesta av elcertifikaten, ca 60% gått till värmekraftverk som konverterat från olja till biobränsle. Vind- och vattenkraft utgör idag ca 34% av elcertifikaten².

Trots den miljövänliga ambitionen har det framförts kritik ur miljöaspekt:

• Elintensiv industri är befriad från den extra avgiften. Cirka 40 TWh/år är undantaget³, ca 80% av industrins elkonsumtion, eller 27 % av Sveriges⁴. De största konsumenterna är alltså inte med att finansiera ny förnyelsebar energi.
• Ny eller upprustad vattenkraft får elcertifikat. Enligt både Sportfiskarna⁵ och Älvräddarna har detta medfört ett ökat tryck på mindre vattendrag, t ex har flera minikraftverk byggts där det tidigare inte var lönsamt att bygga. Om stat eller kommun vill rädda vattendraget genom att lösa in sträckan medför elcertifikatet en fördyring.Dessutom har större befintliga vattenkraftverk tilldelats elcertifikat när de upprustats. Sådan upprustning hade oftast skett även utan stödet så det dränerar pengar från andra nya energikällor i onödan. Älvräddarna berättar att efter Bålforsens kraftverk i Umeälven renorverades av EON för 500 milj kr gav elcertifikatet till den effekthöjningen dem 1500 milj kr⁶! Av den vattenkraft som tilldelats elcertifikat var 90% befintliga kraftverk⁷.Den extra inkomsten gör att det straffar sig för producenten att göra miljövänliga satsningar, t ex ”trappor” så att vatten alltid strömmar och fiskar kan vandra – detta då elcertifikatet baseras på hur mycket elenergi som produceras. Även Riksrevisionsverket/RRV har visat att denna subvention till vattenkraftverk gör att miljönackdelarna överträffar nyttan⁸. Reglerna för vattenkrafts tilldelande av elcertifikat skärptes i år⁹.
• Det mesta av den nya förnyelsebara energin används utöver den redan etablerade energiproduktionen. Utöver konverteringen av fossil elproduktion till biobränsle sker ingen ersättning. Man kan misstänka att just denna konvertering ändå skett pga stigande oljepriser.Naturskyddsföreningen med flera saknar en seriös diskussion om ”negawatten”, att spara el. Men det är en annan historia – mer om det nästa gång¹⁰!

/Lars Thomsen

Mer om elcertifikaten

 Andel elcertifikat som elleverantörerna ska köpa är förutbestämt (kallas kvotplikt) varje år fram till riksdagens uppsatta mål, 25 kWh år 2020 (men systemet med elcertifikat gäller till 2035 för att de senaste kraftverken ska hinna dra nytta av sina elcertifikat)¹¹. När det blir fler elcertifikatberättigade producenter än vad leverantörerna måste köpa sjunker priset på certifikaten¹². Sedan 2009 har elcertifikatspriset halverats! Redan nu är t ex vindkraften på gränsen till att vara lönsam¹³, detta trots att de oftast även får investeringsstöd (vilket även många vattenkraftverk har fått¹⁴). Den elcertifikatsgodkända produktionen i upprustade vattenkraftverk gör att producenten drar ifrån sitt eget elcertifikat från sin kvot vilket leder till att efterfrågan ytterligare sjunker.