Söndagen den 9 september 2018 är det val i Jokkmokk och i Sverige. Med anledning av valet har vi i Naturskyddsföreningen Jokkmokk upprättat en lista på förslag som vi kräver att den politiska majoritet som vinner kommunvalet antingen själva tillämpar eller verkar för att staten tar ansvar för.

Naturskyddsföreningen kräver, kortversion:

1. Anställ minst en ekolog på kommunen.
2. Ge rödlistade arter ett riktigt skydd.
3. Skärp mljölagstiftningen.
4. Stoppa avverkningen av gammelskog.
5. Skydda Steget Före-skogarna.
6. Stoppa prospektering i skyddad natur.
7. Nej till gruva i Gállok.

Vilken jokkmokksnatur vill vi lämna vidare till framtida generationer?

 

 

Jokkmokks kommun är unik i landet genom sin storlek och sina oersättliga
naturvärden. Våra fjäll och gammelskogar saknar motsvarighet i Europa.
Naturvärdena måste bevaras för att Sverige ska nå våra miljömål, till exempel levande skogar och ett rikt växt-och djurliv.

Naturvård är ytrelaterad, det innebär att 1/20 av det som händer i landet händer i Jokkmokk.
I storleksordningen var tjugonde biolog, ekolog och miljöjournalist borde därför jobba i Jokkmokk.
Få bosatta personer inom en stor yta ger mycket goda förutsättningar för areella näringar som rennäring, turism och naturvård. Relationen yta per person är nästan 100 gånger större än genomsnittet för riket.

 

Europa är den världsdel med minst gammelskog. I Europa står Sverige för en central del, särskilt Norrbotten.
Ändå återstår högst 5-10 % i landet.
Internationellt har Sverige drivit 20 % skydd (FN, Nagoya-planen, Japan 2010).

 

I Jokkmokk finns fortfarande mycket oskyddad gammelskog. Att mer gammelskog finns kvar här beror främst på att den har varit olönsam att avverka, skogsbruket kom hit sist och att skogen är minst produktiv i landet.
Nedanför den fjällnära skogen är 4-5 % produktiv skog skyddad i Jokkmokk. I länet är motsvarande siffra 4 %.
Av kommunens yta är 50,3 % skyddad, av detta är nästan allt fjäll eller fjällnära skog. (Länsstyrelsen i Norrbotten 2016).
Mycket natur per person är skyddad samtidigt som det ingen annanstans i landet är lika mycket oskyddad natur per person som i Jokkmokk.

 

Naturskyddsföreningens kravlista:

 

Minst en kommunekolog/kommunbiolog måste snarast anställas.

En kommunekolog/kommunbiolog måste finnas i varje kommun. De saknas idag, även i de för naturvården viktigaste/största kommunerna. 

Ge de rödlistade arterna ett riktigt skydd.

Det är helt orimligt att den näring som påverkar den största ytan i landet är i stort sett helt oreglerad och bygger på frivillighet.
Frivilligheten i skogsbruket har kommit till vägs ände. Staten måste därför ta ansvaret via lagstiftning. När Anna Lindh (S) var miljöminister 1994-1998 besökte hon Jokkmokk och satt en halvdag med Steget Föres/naturskyddsföreningens Mats Karström och Sonja Kuoljok för att att lyssna och lära. Anna Lindh lovade att den svenska modellen med frivillighet skulle provas en tid, men om frivilligheten inte fungerade, sa miljöministern, var det politikernas skyldighet att reglera den via lagstiftning.
Anna Lindh blev som bekant mördad och tyvärr har ingenting har hänt med den ytterst behövliga lagstiftningen.

Stoppa all avverkning av gammelskog/kontinuitetsskog.

Detta sker idag storskaligt, framförallt av tallskog.

Skydda Steget Före-skogarna snarast som naturreservat eller motsvarande.

Dessa innefattar bland andra Jelka-Rimakåbbå,  Karats-Råvvåive , Talvatisberget (naturreservat + kommunalt naturreservat) , Kartiberget och Vuollerimravinerna.

Se över minerallagstiftningen, miljöpröva tidigt. Tillåt inte prospektering i skyddad natur.

Nej till gruva i Kallak/Gállok.

 

Naturskyddsföreningen Jokkmokk kräver att skyddsvärd natur bevaras och att skyddet gäller på, under och ovan mark.

 

Det unika Jokkmokk. Här finns det gott om plats för både naturvännen och den som föredrar exploatering i form av hyggen och utbyggda älvar.