Regeringens beslut ett stort steg i fel riktning! 

Knottrig blåslav är en av de rödlistade arter som påträffats i området. Foto: Emma Nilsson.

PRESSMEDDELANDE 2022-03-23

Naturskyddsföreningen i Jokkmokk ser mycket allvarligt på att regeringen valde att bortse från urfolket samernas grundlagsskyddade rättigheter i beslutet att bevilja bearbetningskoncession för en gruva i Gállok utanför Jokkmokk. Beslutet är en kränkning av det samiska folket. Dessutom valde regeringen att inte ta hänsyn till en gruvas stora negativa miljökonsekvenser. Tvärtemot vad näringsministern påstod finns det höga naturvärden i området för den planerade gruvanläggningen och nya järnmalmsgruvor har inget med klimatomställningen att göra.  

– Förutom att en gruva i Gállok, även med regeringens så kallade villkor, allvarligt försvårar renskötsel för Jåhkågasska Tjiellde och Sirges sameby för all framtid så är vi mycket oroade över den miljöpåverkan en gruva på den här platsen skulle komma att få. Något regeringen helt valt att bortse från i sin prövning av ärendet, säger Lotta Silfver från Naturskyddsföreningen i Jokkmokk.

Näringsministern påstod på pressträffen att platsen för gruvan endast består av ungskog. Detta är dock felaktigt. På platsen för den planerade gruvanläggningen finns idag ett landskap av skog, myrar, sjöar och kulturlämningar, dessutom finns en mängd rödlistade arter. I området öster om sjön Gállakjávrre  som innefattar berget  Suolluvárre, ligger ett 2,5 kvadratkilometer stort område som är föreslaget som naturreservat av Länsstyrelsen i Norrbotten. I området finns gammal granskog med mycket hänglav och cirka 15 rödlistade arter.

Regeringen har valt att avgränsa sin prövning till själva gruvområdet. Naturskyddsföreningen i Jokkmokk menar att miljöpåverkan av gruvan sträcker sig betydligt längre än så. Dels så driver nya gruvor på den en globala uppvärmningen, dels har den både lokal och regional påverkan som regeringen inte tagit hänsyn till. När malmen ska transporteras ut ur området finns idag ingen annan lösning än lastbil. Vägen till Kvikkjokk används flitigt av kommuninvånarna och fungerar för många turister som en entré till världsarvet Laponia. Ska ny infrastruktur byggas för att frakta ut malmen befarar Naturskyddsföreningen i Jokkmokk att det skulle göras genom det internationellt uppmärksammade naturreservatet Jielkká Rijmagåbbå. Oavsett så kommer transporter och eventuellt ny infrastruktur påverka områden med höga naturvärden.

Naturskyddsföreningen i Jokkmokk ifrågasätter skarpt regeringens argument att järnmalm från Gállok behövs för den gröna omställningen.

– En verkligt grön omställning utgår från att minska behovet av jungfruliga mineraler istället för att bygga fler miljöskadliga gruvor, säger Lotta Silfver.

 Attraktionskraften och framtiden för Jokkmokk ligger inte i en gruva utan i stora sammanhängande skogar, rent vatten, storslagen fjällmiljö och en levande samisk kultur.

– Flertalet av besökarna kommer inte hit för att se kalhyggen, tallplanteringar eller dagbrott. De kommer för att njuta av stillhet och av friska skogar med fungerande ekosystem. Det är Jokkmokks framtid. En gruva i Gállok skulle äventyra den framtida dragningskraft som Jokkmokks friska natur har idag avslutar Lotta Silfver.

Kontakt:
Lotta Silfver, lotta.silfver@naturskyddsforeningen.se. 0707-100 889.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.